Det är viktigt att starta dagen med en ordentlig frukost. Genom att äta frukost får du en bra start på dagen och håller dig lättare på bra humör eftersom blodsockret håller sig på en jämn nivå. Dessutom bidrar en ordentlig frukost till att du slipper sötsuget under dagen, då man blir mindre godissugen om man känner sig mätt och det gör att du håller vikten på ett lättare. Många tror att man går ner i vikt om man skippar frukosten men egentligen är det tvärt om; hoppar man över frukosten äter man omedvetet mer under dagen.

En bra frukost ska bestå av de tre byggstenarna frukt och grönsaker, mejeriprodukter och kolhydrater dvs müsli, gröt eller macka.

En bra frukost för tonåringar och vuxna skulle till exempel kunna vara gröt med mjölk och skuret äpple över plus en bit grovt bröd med leverpastej och paprika och ett stort glas juice.

Leverpastej är väldigt järnrikt och eftersom det är viktigt att få i sig mycket järn, speciellt i tonåren då många ofta har brist på det, är en leverpastejsmacka ett utmärkt frukostalternativ. Järn är viktigt för kroppen eftersom det hjälper till att transportera syre till cellerna via blodet. Har man järnbrist kan man känna sig trött och hängig och då kanske man inte orkar t.ex. anstränga sig i skolan eller på träningen och därför är det bra att få i sig tillräckligt med järn. Mjölk, kaffe och te minskar upptaget av järn och därför är det bättre att dricka det till mellanmålet senare. Juice och paprika, som båda innehåller mycket c-vitamin, stimulerar tvärtom upptaget av järn och därför har vi med det i frukosten. C-vitamin är inte bara bra för järnupptaget utan innehåller också antioxidanter som gör att kroppen kan läka när du får ett sår. Med brist på antioxidanter tar det längre tid för såren att läka.

Om du är vegetarian kan du istället ha ägg och paprika på mackan. Detta är ett vegetariskt alternativ där man byter ut det animaliska proteinet på mackan mot ägg. Ägg innehåller också en hel del järn. Fördelen med att använda sig av ägg och välja bort t.ex. skinka eller leverpastej är att man sparar pengar eftersom kött är dyrare än ägg, samtidigt som man får i sig samma mängd protein och det både ser gott ut och smakar bra.  (kött = ekologi = omiljövänligt =kostar att ha djur)

Själva brödet då? Det är bäst att undvika vitt bröd eftersom det innehåller snabba kolhydrater, dvs onyttiga kolhydrater som kroppen tar upp snabbt. Då stiger blodsockret hastigt för att sedan stupa brant. Därför är det bättre att äta mörkt, grovt bröd då det innehåller mycket fibrer, alltså långsamma kolhydrater som påverkar blodsockret på ett stabilt sätt och håller dig mätt en längre stund. Dessutom är fibrer bra för magen och får tarmarna att fungera normalt. Mörkt bröd innehåller även mycket vitaminer och mineraler som bygger upp kroppen och skelettet på olika sätt.

Det smartaste draget är att baka eget bröd. Då vet man att brödet inte innehåller några konstiga ingredienser eller tillsatsämnen. Dessutom är det bättre ekonomiskt sett att baka bröd eftersom det är mycket billigare (vi har gjort en undersökning om detta i åttan) och det blir oftast godare än det som finns att köpa i affären. Om man inte finner tiden att baka kan man köpa från ett konditori i närheten istället. Det är bättre än att köpa från mataffären då brödet från bageriet inte har transporterats någonstans. Om man ändå ska köpa bröd från affären ska man leta efter bröd som är KRAV- och nyckelhålsmärkta. Nyckelhålet betyder att varan är mer hälsosam än motsvarande andra varor och innehåller därmed mindre socker, salt, onyttigt fett och mer fullkorn och fibrer. KRAV-märkningen är den kändaste miljömärkningen i Sverige. Den visar att en vara är ekoligiskt producerad vilket betyder att den här producerad med hänsyn till naturen, djuren, klimatet och människorna.

Gröt är gjort på gryn som också är väldigt fiber- och energirikt och man håller sig mätt ett bra tag på detta. För att få gröten att smaka och se lite roligare ut kan man hälla lite mjölk i skålen och skiva äpple över. I mjölk finns bland annat protein och kalcium. Kalcium är ett mineral vilket gör skelettet starkare.

Mjölk är väldigt bra att dricka i tonåren då det innehåller många nyttiga näringsämnen och hjälper dig att växa.

Mellis

När man äter mellanmål rekommenderas att man följer samma mall som när man gör frukost, men i mindre skala, så ett perfekt och energirikt mellanmål skulle kunna vara fil och müsli kombinerat med en frukt. Då får man med både laktos som är bra för skelettet, kolhydrater som ger mycket energi och frukt och grönt som innehåller viktiga mineralämnen och vitaminer.

Forskare rekommenderar att man väljer lättlaktosprodukter eftersom de innehåller mindre mättat fett och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Fler och fler börjar även lägga extra slantar på att köpa ekologisk mat då människan börjar inse vad som håller på att hända med jorden. Ekologisk mjölk är mjölk från kor som har behandlats väl och få gå ute och beta under sommaren och fodrats med endast hö under vinterhalvåret. Det är bra eftersom kon då får i sig sin naturliga föda. Oekologisk mjölk kommer från kor som kanske fått stå inne hela året och fodrats med sojafoder som färdats enda från afrikanska områden. Det är varken speciellt kul för korna eller för jorden. Sojafodret får även korna att prutta metangas vilket också bidrar till växthuseffekten. Väljer du ekologiska produkter kommer det tyvärr kosta några kronor mer men då får man prioritera vad man tycker är viktigast, hälsa och miljö eller ekonomin.

Müsli innehåller, precis som fullkornsbröd och flingor, mycket fibrer. Det är dock viktigt att du läser på innehållsförteckningen när du väljer din müsli för att undvika tillsatser av socker eller sötningsmedel. Det hälsosammaste och billigaste alternativet är, precis som det oftast är, att försöka finna tiden att göra müslin hemma. Då vet du säkert vad som finns i och det blir automatiskt nyttigare.

En bra lunch ska vara uppbyggd enligt tallriksmodellens proportioner. Det kan till exempel vara en sallad med matvete och stekta laxtärningar eftersom modellen säger att maten ska innehålla ca 40 % grönsaker och rotfrukter, 40 % kolhydrater och ca 20 % protein.

I salladen kan man blanda paprika, avokado, morot, tomat, vitkål, och andra grönsaker enligt säsong. Det är som sagt genom grönsakerna man får i sig de viktiga vitaminerna och mineralämnena. Vitaminer är viktiga att få i sig eftersom kroppen inte kan bilda dem själv. Vitaminerna samverkar med enzymerna i kroppen och flyttar runt aromer samtidigt som de verkar som antioxidanter och är råmaterial till hormonerna i kroppen. Mineraler kan kroppen heller inte skapa utan är något vi måste få i oss genom maten. Mineraler bygger upp tänder, brosk och skelettet och skapar en balans mellan vatten och salt i kroppen. Mineralerna är viktiga för att nervimpulser mellan cellerna ska fungera normalt. Den här delen av tallriken kan man göra större om man är överviktig för att få en smalare portion.

Snabba kolhydrater är något man ska försöka dra ner på ifall man har problem att hålla vikten eller inte rör på sig så ofta, även om man inte ska utesluta dem helt. Om man tränar mycket kan man tvärtom göra delen större eftersom kolhydrater ger väldigt mycket energi.

Den här delen av tallriken ska man försöka fylla med fullkornspasta, rött ris eller matvete som innehåller mycket kostfibrer, istället för att äta vit pasta eller vitt ris eftersom de precis som vitt bröd innehåller mycket snabba kolhydrater vilka kroppen inte håller sig pigg på speciellt länge. Tyvärr är dock fullkornsprodukter dyrare eftersom det är mindre efterfrågan på dem än vanliga produkter. Mindre efterfrågan = högre pris. Anledningen till att folk inte väljer fullkornsprodukter är förmodligen att de inte tycker det smakar lika gott som vanliga pasta eftersom det innehåller mindre socker. Dessutom tycker många att den bruna färgen får maten att se tråkigare ut. Men om man piffar upp fullkornsprodukterna med glada färger från sallad och olika grönsaker kan man få en hälsosam tallrik som ser aptitlig ut.

Det är viktigt att man köper lax som inte är viltfångad eftersom den kan innehålla miljögifter som inte är bra att få i sig om man vill bli gravid eller är gravid. Istället kan man leta efter KRAV-märkt lax d.v.s. odlad lax, eller MSC-märkt lax som precis som KRAV står för en hållbar livsmedelsproduktion som bevarar mångfalden. Ännu bättre är det om man lyckas hitta fisk som är märkt med ASC. Det betyder att fisken varken är över eller undernärd och har levt under bra förhållanden.

Lax är en relativt billig fisk i förhållande till torsk t.ex. Dessutom bidrar odlad lax inte alls lika mycket till utsläpp av växthusgaser som andra animaliska proteinkällor, bland annat nöt- och griskött. Lax är en fet fisk som innehåller riktigt mycket nyttiga fetter, näringsämnen och protein. Det kändaste fettet i fisk heter omega3 och det finns framför allt i feta fiskar och skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Det är bevisat att beroende på hur mycket fisk man äter stimuleras synen och hjärnans utveckling.

När man steker fisken kan man välja olja istället för margarin eller smör då det är ett organiskt fett (inte animalisk) som dessutom innehåller mindre mängd mättat fett än smör och margarin gör. Omättade fetter är enklare för kroppen at bryta ned och risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar.

Fisken kan såklart bytas ut mot vegetariska alternativ som bönor och linser samt andra baljväxter. Det går precis lika bra eftersom dessa också innehåller mycket protein. Fördelen med att skippa köttet och använda proteinrika grönsaker är dels att det är bättre för ekonomin eftersom det är billigare och att dessa håller sig längre då man kan frysa ner dem. Det är dessutom vänligare mot miljön att byta ut köttet eftersom det går åt väldigt mycket energi för att producera kött. Man kan tycka att det är onödigt att vi inte äter grönsakerna och får i oss proteinet och näringsämnena på en gång utan låter djuren äta dem först för att sedan få i oss dem genom det animaliska köttet. Det krävs tio kilo växter för att framställa ett kilo kött. Det känns orättvist och är slöseri när det finns folk som svälter i världen.

Om det blir rester över kan man spara det i kylen och äta till lunch på jobbet eller middag hemma dagen efter.

På eftermiddagen är det dags för ännu ett mellanmål som precis som det tidigare ska vara uppbyggt enligt frukostens byggstenar. Den här gången äter vi en bit grovt bröd med två skivor lättost, lätta, tomat och gurka plus en kopp grönt te. Detta både är och ser aptitligt ut.
Te är renande och håller fientliga bakterier borta från magen och det är vetenskapligt bevisat att grönt te förebygger cancer och minskar risken för diabetes eftersom det innehåller så pass mycket antioxidanter.

Ett mellanmål ska vara tillräckligt stort för att klara sig mellan måltiderna utan att få minskad aptit.

Middagen ska som lunchen vara uppbyggd enligt tallriksmodellens proportioner. Soppor och grytor är exempel på utmärkta middagar. Att laga soppa är både snällt mot plånboken eftersom mycket av soppan består av vatten och dessutom kan man dra ner på köttet som är den dyraste ingrediensen och komplettera med protein- och järnrika baljväxter, exempelvis ärtor och bönor som är betydligt billigare. Soppor är lätta att spara i frysen och blir inte lätt dåliga, tvärtom kan de bli smakrikare ju längre de får stå. När man lagar soppa kan man även använda sig av rester från kylen. En skrumpen morot eller paprika kan passa perfekt i soppan!

Jag har valt att laga kycklingsoppa till middag. I soppan finns bönor, kycklingbitar, lök, morötter, broccoli, krossade tomater och paprika samt vatten och lite cocosmjölk. Till det serveras hembakat grahamsbröd och mjölk eller vatten som dryck. Om man vill kan man även toppa soppan med en klick gräddfil.
Här är ett exempel på hur man har dragit ner på den dyra kycklingen och ersatt nedskärningen med närodlade, ekologiska bönor.

Kyckling är det miljösmartaste köttet vi som människor kan äta. Bland annat gör faktum att kycklingen bara har en mage upphov till att de släpper ut väldigt lite metangas i jämförelse med andra odlade djur. Kycklingen är bra på att utnyttja fodret och därför blir det inte så mycket överflödigt gödsel kvar som bidrar till övergödningen. Svenska kycklingar äter också till stor del svenskt spannmål, ofta från den egna gården. Det innebär korta och få transporter. Dessutom använder de flesta svenska kycklinguppfödare sig av biobränsle från gården för att värma upp kycklingstallen och det bidrar till mindre skada på miljön.

I soppan finns också broccoli och bönor som båda är baljväxter som håller länge eftersom man förvarar dem i frysen till skillnad från paprika och morot som blir dåliga efter ett tag. Genom att konsumera mycket frysta grönsaker kan man spara pengar eftersom man slipper slänga lika mycket mat som har blivit dålig.

För en vegetarisk version på soppan ersätter man bara kycklingen helt med bönor.

Protein är olika kombinationer av byggstenarna som kallas aminosyror. Det finns sammanlagt 20 olika aminsyror varav åtta kroppen själv inte kan skapa. Det är viktigt att vi får i oss protein eftersom det är proteinerna som bygger upp cellerna och därmed musklerna i kroppen. Tränar man mycket och/eller vill bygga mycket muskler är det därför viktigt att få i sig tillräckligt med proteiner.
Kyckling innehåller också mycket järn och mineraler samt vitaminer som är bra för kroppen. Dessutom har kyckling, jämfört med andra köttsorter, en låg fetthalt.

En alternativ efterrätt till detta skulle kunna vara fruktsallad.

Om man vill kan man äta en kvällsmacka innan man går och lägger sig. Många sover bättre om de går och lägger sig mätta och belåtna så en kvällsmacka behöver inte vara fel. Det är en myt att man lägger på sig om man äter sent på kvällen.

Kvällsmackan kan vara en bit mörkt, nyckelhålsmärkt bröd med ost och gurka på. Undvik livsmedel med för mycket socker i eftersom det gör dig pigg. En kopp koffeinfritt te till detta är inte fel. 

Studier i världen visar på att det finns tillräckligt mycket vatten för att det ska kunna räcka till alla på jorden. Men varför törstar folk ihjäl varje dag i så fall?
Jo, det rena vattnet är inte jämnt fördelat över jordklotet. Här i norden har vi bräckt vatten d.v.s. vatten som innehåller en låg salthalt. Vi har många sjöar med sött vatten som inlandsisen formade åt oss vilka vi kan dra nytta av. Men i de allra flesta länder har de bara tillgång till saltvatten. De har inga sjöar med sötvatten eller några hav med bräckt vatten, de har bara smutsigt saltvatten. På något sätt måste de alltså rena detta vatten för att det ska bli drickbart. Ett exempel är Lanzarote, en av kanarieöarna, där allt vatten som går i ledningarna är renat havsvatten. Det är turismens förtjänst att ön har råd med detta. Länder som är rika på olja har ofta också råd med avsaltningen, men många av de fattiga länderna har inte det och tvingas därför dricka det salta vattnet. Det är inte nyttigt eftersom det torkar ut kroppen. Kroppsvätskan innehåller 0.5 % salt medan det salta vattnet innehåller ca 5 %. Anledningen till att vattnet är så salt på dessa platser är att mycket vatten avdunstar p.g.a. värmen och då blir vattnet som är kvar saltare och saltare.
Det rena vattnet används dock inte bara som dricksvatten utan även mycket i jordbruk, förädling osv. Bara på ett litet hönsägg går det åt ca 4550 liter vatten. Dessa på foder till hönan, dricks- och kokvatten samt äggtvätt.
Där vattnet kanske behövs som mest finns det alldeles för lite av det. Exempelvis finns det mycket rent och drickbart vatten på ställen där det är väldigt glesbefolkat t.ex. i glaciärer eller på jordens två poler. Man har gjort lyckade försök att transportera stora isblock till länder där det finns för lite vatten och det har fungerat, men metoden är väldigt kostsam och många av de länder som behöver vattnet bäst har inte råd med detta (varför de inte har råd kommer vi till senare).
1980 gjordes det en insats i goda avsikter som dock inte blev så lyckad. Man borrade djupa brunnar ner till grundvattnet som det var meningen att folket i byarna skulle kunna pumpa upp och använda till dittan och dattan. Tyvärr blev det stora problem när brunnarna behövde repareras. Eftersom de var byggda efter Europeisk design hade folket varken material eller kunskap nog för att kunna laga dem. Ibland misslyckades idén helt och hållet från början eftersom grundvattnet på sina ställen var salt det med. Många av dessa vattenpumpar står oanvända idag.
Ofta används orenat vatten från floder och sjöar vid konstbevattning. Konstbevattning går ut på att man pumpar upp vatten och sprider ut det över sina åkrar för att undvika torka. Detta är inte bra att göra med saltvatten då salthalten i jorden höjs drastiskt och det tillslut blir obrukbar odlingsjord.
En annan anledning till att vattnet inte går att dricka i U-länderna är att många byar saknar ett fungerande avloppssystem och därför blandas vatten och avloppsvatten. I det skitiga vattnet bildas bakterier som är farliga att få i sig och eftersom sjukvården är så dålig där nere kan detta innebära döden för många, speciellt små barn.
Sjukdomar är också ett stort problem i U-länderna. Den allra minsta förkylning som vi i Sverige inte ens skulle stanna hemma från skolan på grund av skulle kanske kunna döda ett undernärt litet barn i Afrika. Det finns ingen vidare stabil sjukvård där och dessutom har invånarna inte råd att betala för att få vård. Ingen inkomst till doktorerna= inga doktorer alls.
AIDS är en vanlig sjukdom i Afrika som många miljoner människor dör i varje år eftersom stora delar inte har råd med bromsmediciner. På grund av detta har befolkningsökningen minskat en aning och då kan man ju fundera på om Malthus teori stämmer (mer om den sedan). Aids är ett stort problem eftersom de som drabbas av sjukdomen oftast är föräldrar. Det är svårt att stoppa AIDS med tanke på att de allra flesta invånarna inte har någon aning om hur sjukdomen sprids. Det är svårt att få ut information om t.ex. premitivmedel och hur man kan skydda sig mot sjukdomen. Det beräknas idag finnas ca nio miljoner barn under 15 år i Afrika som har förlorat sin mamma i AIDS. Om inte barnen har några föräldrar som försörjer dem, hur ska de då klara sig? De måste helt enkelt skaffa ett jobb. De tvingas ofta ta riktiga skitjobb med riktigt dålig lön under dåliga omständigheter. Detta kallas barnarbete.
Det är många som är emot och vill stoppa barnarbetet, men jag tror att det är omöjligt i detta läge. Barnen arbetar för att de måste tjäna pengar, de kommer inte överleva annars. Det är viktigt för dem, och många tar initiativet själva. Att stoppa barnarbete bygger på att vi utbildar ungdomarna i U-länderna så att de förstår vad som är viktigt. För att de ska kunna tänka kritiskt och själva kunna ta ansvar för att skydda sig mot sjukdomar och veta vad som är moraliskt och omoraliskt.
Tyvärr har vi inte kommit till detta stadie än. Barnarbete är fortfarande ett måste för att barnen ska överleva. Ska vi verkligen ta det ifrån dem? En värld utan barnarbete skulle förmodligen leda exempelvis till en ökad barnprostitution.
Jag skulle säga att U-ländernas fattigdom startade med att de för inte så länge sen var en underras som behandlades riktigt illa av de vita. Vi spärrade in dem som om de vore djur och bestämde över deras länder. När det äntligen blev ett slut på detta hade vi Européer och Amerikanerna redan byggt upp rika samhällen med en stabil industri, medan de andra länderna började från noll och låg fler år efter oss.
Det slutade med att de tog stora lån från USA och Europa, som sedan var tänkta att de skulle betala tillbaka när de hade använt pengarna till att bygga upp ett ordentligt samhälle. Men pengarna gick rakt ner i fickan på regeringen som satsade dem på vapen till inbördeskrig istället. Alltså var pengarna helt plötsligt borta och U-länderna hade det lika taskigt som tidigare, om inte ännu värre efter krigen.
När de som har makten i landet använder landets pengar för egen vinning kallas det korruption. Korruptionen gör att skildringen mellan rika och fattiga ökar.
Nu går hela U-ländernas ekonomi ut på att betala tillbaka lånen som bara stiger för var dag. Många menar att genom att avskriva lånen hjälper vi länderna en bra bit på vägen och ger dem möjligheten att få en ny, bra start.
Eftersom U-länderna har en sådan dålig ekonomi tvingas de ta fler och fler lån hela tiden så lånen och räntan stiger undan för undan. Länderna exporterar väldigt mycket råvaror för låga priser men importerar mycket förädlade varor vilket gör att de går på minus. I-länderna köper råvaror från  U-länderna och förädlar dem i sina egna länder för att sedan sälja tillbaka de förädlade varorna till  U-länderna igen. Om vi bara kunde hjälpa U-länderna att förädla sina varor i sitt land skulle deras ekonomi förbättras betydligt och de skulle antagligen gå i vinst.
För att hjälpa de allra fattigaste människorna som saknar utbildning har något som kallas mikrolån införskaffats. Det går ut på att riktigt små summor pengar lånas ut till enskillda personer så att de kan bli egenföretagare. Det kan handla om 10-20kr. Låt mig ge ett exempel: En dam lånar tillräckligt mycket pengar för att köpa en höna. Hönan värper ägg som damen säljer och hon får ihop pengar för att betala tillbaka lånet. Nästa gång hon säljer äggen som hönan värpt behöver hon inte betala tillbaka något lån. Alltså kanske hon kan köpa flera hönor istället. Fler höns=fler ägg. Fler ägg=mer pengar. Mer pengar=mer hönor osv. Tillslut har hon fått sin egen lilla hönsfarm och kan förmodligen försörja sig på det. Jag tycker att det är en riktigt bra idé!
Kanske är detta en faktor som kan få folk att flytta in till städerna för att kunna tjäna pengar. Möjlighet till jobb lockar folk och finns det jobb i städerna så kommer fler flytta ifrån landsbyggden och bosätta sig i städer. Det är bra eftersom man inte kan ha tio barn när man bor i en stad. Det är alldeles för många att försörja och hitta bostad till. Detta bidrar alltså till en minskad befolkningsexplosion. Kanske kan de då bygga upp en ekonomi som har råd med att bygga skolor, anställa lärare och göra utbildningen till något obligatoriskt. De skulle ha råd att förädla sina råvaror och sälja dyrare. Och vips så har vi ett I-land.
Vi i I-länderna skulle även kunna hjälpa U-länderna att fixa ett fungerande valsystem och hjälpa politiker att marknadsföra sig på ett bra sätt samtidigt som vi ser till att det är fair play. På så sätt bygga upp en demokrati där alla får vara med och bestämma.
Att få maten i världen att räcka är ett stort problem. Precis som med vattnet, visar undersökningar att maten på jorden räcker till hela befolkningen, det är bara det att den är orättvist fördelad. Vi i västvärden roffar åt oss det mesta. Hur ska vi kunna sluta vara så egositiska? Det är ju knappast någon som vill ge ifrån sig sitt hus och sina pengar bara för att det ska bli rättvisa i världen. Eller? Och om det inte skulle finnas människor som har det så illa i värden skulle vi inte ha det lika bra.
Det verkar som om allting hör ihop. Folk svälter eftersom de är fattiga, det är krig, de dör i aids och barnen blir kvar, de går i förlust p.g.a. de höga lånen och den onda lånecirkeln, de har brist på protein eftersom kött är dyrare än kolhydrater, men främst är det den stora befolkningsexplosionen som gör att landet inte har råd att försörja hela sitt folk. Det skulle kunna börja med konflikter om vem som fick odla var och sluta med inbördeskrig. Dessutom försvinner mycket odlingsmark just nu på grund av växthuseffekten. Den gör så odlingsmarken trokar ut och ännu större del av Afrika kommer förvandlas till öken.
(Samma sak gäller vattenbristen, det kan bli konflikter om vem som ska få använda vilket vatten, eller hur stor del av floden, som rinner genom ett antal länder, varje land ska få tillgång till.)
För att öka produktionen av mat skulle man kunna börja använda konstgödsel eller förädlade växtfrön. Dock finns det nackdelar med båda dessa: konstgödsel är väldigt dyrt och bönderna har inte råd med det. Förädlande växtfrön är också dyra, dessutom ger de ståtliga växterna som växer upp ingen avkomma.
Mat är en marknadsprodukt som de flesta bönder vill ha betalt för så saknar fattiga människor och länder pengar blir det ingen mat.
Kanske är all denna svält ett tecken på att Malthus teori stämmer. Hans teori går ut på att eftersom befolkningen växer så drastiskt så kommer vi tillslut nå ett tak då det inte går att försörja alla människor längre. Han menar att då kommer det naturliga urvalet rensa bort miljontals människor på hemska vis (till exempel svält, vattenbrist och konfliker→krig). Däremot finns det tvärtom tecken på att hans teori är helt fel. Undersökningar har gjorts och de visar att matproduktionen ökar lika snabbt som befolkningen gör och det tyder på att Boserups teori som bygger på att människan är en påhittig varelse kommer hitta på lösningar undan för undan skulle kunnas stämma. Dock kan det hända att vi inte har nått taket som Malthus pratar om än.
Många länder i EU har ett överskott på mat varje år, men ändå väljer många att inte skeppa över maten gratis eftersom de vill att länderna ska tvingas bygga upp ett eget jordbruk som fungerar. Dessutom skulle många bönder och producenter slås ut om det plötsligt fanns gratis mat till alla. Ingen skulle längre vela handla hos dem.
Det finns många problem i världen och det här är bara några av lösningarna som jag tror på.